Av: Jesper Oléhn
Vi människor lever idag i ett samhälle där kraven från vår omgivning ökat markant, särskilt vad gäller komplexa produkter. Allt eftersom digitaliseringen och i sin tur digitala produkter utvecklas, ökar även kraven som ställs på användaren i interaktionen. Hemmet, vilket bör anses vara en kognitiv frizon, har nu blivit en plats för konstant interaktion och uppkoppling till sin omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det går att designa produkter där den kognitiva belastningen vid användning är minimal. Detta med mål att utforma en produktserie vardagsprodukter där den kognitiva belastningen har reducerats.
Studien ämnade att besvara frågeställningar:
Hur kan man genom produktdesign minska den kognitiva belastningen i hemmet?
Vilken är den önskvärda interaktionen med kognitivt belastande fysiska vardagsprodukter?
Studien grundade sig i teori som avser kognitiv belastning, intuitiv design och användning, användarcentrerad design, affordance-teori såväl som fysisk interaktion. Kognitiv belastningsteori grundar sig i stimuli som är mentalt påfrestande. En kognitivt belastande produkt kräver en mental ansträngning av användaren. Intuition å andra sidan är istället en automatisk tankeprocess, som inte kräver någon eftertanke vid användning. För att reducera den kognitiva belastningen är användarens intuition en betydande faktor. Automatisering av tankeprocesser kan antingen vara medfödda eller kräva inlärning. Att skapa produkter som är allmänmänskligt intuitiva är därmed en utmaning. Ett sätt att undersöka en individs intuition är genom en användarcentrerad designprocess, där studieledaren utformar undersökningen utefter detta.
För att identifiera särskilt kognitivt belastande produkter bygger studien både på kvantitativ såväl som kvalitativ metod. Studien inleddes med en marknadsanalys av befintliga produkter såväl som en förstudie inom det aktuella området, följt av workshops, gruppintervjuer och probes som sedan resulterade i en kravspecifikation och funktionsanalys. Metoderna resulterade i tre produkter med särskilt hög kognitiv belastning. Dessa var; högtalare, dörrhandtag- och lås, samt fjärrkontroll.
Vidare utfördes prototypbaserade användartester med deltagarna. En serie abstrakta sensomotoriska former utformades, vilka deltagarna både ombads att interagera spontant med, samt blev tillsagda att utföra en rad specifika uppgifter med. Uppgifterna var utformade utefter de tre ovan nämnda produkternas essentiella funktioner.
Studien resulterade i en produktserie av dessa produkter benämnd ”Mono”. Mono är representationen av en implementering av ett nytt fysiskt sensomotoriskt gränssnitt. Ett fysiskt gränssnitt som kan ses som en certifiering av kognitiv reducering vid interaktionen med fysiska produkter. Studien visar på att det genom ett transdisciplinärt vetenskapligt förhållningssätt tillsammans med användarcentrerad design går att skapa kognitivt reducerande produkter. Därigenom finner både studiens problematisering och resultaten samtida relevans.
Nyckelord: Kognitiv belastning, Kognitiv reducering, Intuitiv Design, Intuitiv användning, Användarcentrerad design, Affordance, Fysisk interaktion
Av: Jesper Oléhn
Mail: Jesper.olehn@gmail.com
Handledare: Charlotte Asbjørn Sörensen